Finsk matkultur

Hushållslärarförbundet och hushållslärarna främjar den finska matkulturen.

Mera om den finska matkulturen: www.ruokatieto.fi, www.sre.fi

Huslig ekonomi betonar matkultur i undervisningen

Under lektionerna i huslig ekonomi studerar man hemmets vardagliga göromål som eleven har nytta av för resten av livet.

I huslig ekonomi lär man sig om matkultur. Läroplanen i huslig ekonomi baserar sig långt på grundelement från matkulturen. Det vill säga att äta och tillreda mat tillsammans, hälsosamma levnadsvanor, kritisk konsumtion och festkultur.

Huslig ekonomi når ut till hela åldersgruppen och uppskattningen till maten kommer naturligt genom tillagningen av den.

hemsida Gglu

Finska matkulturen och Smakskolan (SRE)

Genom Smakskolan och saperemetoden får barn och unga bekanta sig med mat med sina egna sinnen. Saperemetoden ger barnen en möjlighet till att på egna förutsättningar bekanta sig med livsmedel och maträtter. I Smakskolan ser man råvarorna som pedagogiska verktyg. Målsättningen är att på ett experimentellt sätt få barnen att bekanta sig med nya smaker och maträtter samt att sätta grunden för hälsosamma matvanor.

Hushållslärarnas förbund har varit med i SRE:s smakskoleprojekt och koordinerat samt spridit smakskolan till de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen samt fortbildat lärare. Målsättningen är att få Smakskolan som en del av fostran i de lägre årskurserna.

Skolmaten är i särställning i den finska matkulturen

Det speciella med den finska matkulturen är den finländska avgiftsfria skolmaten för alla skolelever. Skolmåltiden är en väsentlig del av elevens välmående och tillväxt. Skolmåltiden ger en möjlighet till att lära barn och unga om hälsa, matvanor och finländsk matkultur.

Skolmåltiden är ett inlärningstillfälle som stöder allmänbildningen, närings fostran och matkulturen. Detta finns omnämnt i läroplanen inom delen för elevvård. Grunderna i den finländska matkulturen byggs tillsammans upp genom skolmåltiden och undervisningen i huslig ekonomi.

I många skolor och kommuner är hushållsläraren med och planerar skolmåltiden samt utvecklingsarbetet av den. Som vägledning används Statens näringsdelegations skolmats rekommendation samt Utbildningsstyrelsens handbok för skolmåltiden.